Vitlök


Vitlök
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassEnhjärtbladiga växter
Monocotyledonae
OrdningSparrisordningen
Asparagales
FamiljAmaryllisväxter
Amaryllidaceae
SläkteLöksläktet
Allium
ArtVitlök
A. sativum
Vetenskapligt namn
§ Allium sativum
AuktorCarl von Linné
Hitta fler artiklar om växter med
Växtportalen

Vitlök (Allium sativum) är en amaryllisväxt. Den kommer troligen ursprungligen från sydvästra Asien och har varit känd i Egypten i över 5 000 år.[1] Vitlöken används främst som en krydda i matlagningen.

Innehåll

Odling


Vitlöken lär ha odlats i Sverige redan under vikingatiden, men runt 1500-talet blev den impopulär på grund av sin starka lukt. Vitlök kan odlas i Sverige, bäst resultat kan man få med franska sorter som Thermidrome, Messidrome, Printanor, med flera. Vitlöken klyftas upp och därefter sätter man klyftorna med 40 cm radavstånd och cirka 10 cm avstånd i raden. Sättdjupet bör vara 3–4 cm.

Vissa sorter sätts på hösten, andra tidigt på våren. Färsk vitlök med grön blast kan skördas redan från början av juni. Vitlöken slutskördas för torkning och lagring i juli eller början av augusti. Mindre yrkesodlingar finns på Öland, i Östergötland och i Skåne.

Produktion

Världens 15 största producenter av vitlök
Nr Område Produktion
(ton)
Andel
(%)
1  Kina 22 273 802 78,71
2  Indien 1 721 000 6,04
3  Bangladesh 461 970 1,62
4  Sydkorea 331 741 1,16
5  Egypten 286 213 1,00
6  Spanien 273 476 0,96
7  USA 260 340 0,91
8  Uzbekistan 254 857 0,89
9  Ryssland 211 981 0,74
10  Myanmar 207 094 0,73
11  Algeriet 202 201 0,71
12  Ukraina 187 020 0,66
13  Argentina 148 156 0,52
14  Turkiet 143 207 0,50
15  Etiopien 124 801 0,44
Total världsproduktion 28 494 132 100,00
Källa: FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation:s data för år 2018.[2]

Egenskaper


Löken innehåller bland annat eterisk olja, kalcium, fosfor, järn, selen, vitaminerna A, B1, B2, C samt niacin. Det mest aktiva ämnet är det antibakteriella ämnet allicin, som kan döda vissa bakterier.[3]

Lukt

En hel/oskadad vitlök luktar i sig själv inte anmärkningsvärt mycket,[3] men pressad eller skuren sprider den en kraftigare lukt.[3] I vitlöken finns från början ett ämne vid namn allin, som inte luktar mycket, men när löken exempelvis pressas så frigörs enzymet allinas som omvandlar alliinet till allicin, som utgör den typiska aromatiska, kraftiga vitlöksdoften vid matlagning.[3] Har man sedan vitlöken i rumstemperatur har det mesta av allicinet efter ett par dagar brutits ner till i stort sett luktlösa föreningar.[3]

I munnen omvandlas allicinet till främst mentantiol, som är ett starkt luktande ämne, och 2-propentiol och en del diallyldisulfid, vilka tillsammans påverkar andedräkten.[3] Efter några timmar ändras lukten något på grund av att allylmetylsulfid bildats.[3] Allylmetylsulfiden utsöndras från matspjälkningsapparaten som en gas via lungorna.[3] Detta ämne ger sig sedan till känna med sin lukt i andedräkt och svett.[3]

Testosteronpåverkan

Vitlök har visat sig – i försök på råttor – ge "betydande högre nivå" av det manliga könshormonet testosteron vid regelbundet intag.[4]

Vitlök i kulturen


Vitlöken har länge fungerat som medicinalväxt och har än idag rykte om sig att kunna motverka sjukdomar, främst förkylningssjukdomar. Vitlök har emellertid inte bevisats hjälpa mot förkylning, däremot har en del upplevt en lindring av symptomen.[1]

Förr i tiden ansåg man att vitlök hade en allmänt apotropeisk effekt. Vitlöken har påståtts skydda mot exempelvis häxor, varulvar och vampyrer.[1]

Det är känt att vitlök stimulerar vissa enzymer att bildas i levern.[källa behövs]

Se även


Referenser


Noter

  1. ^ [a b c] vitlök i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 11 maj 2014.
  2. ^ ”Crops” (på engelska). FAOSTAT. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation. 15 juni 2020. http://www.fao.org/faostat/en/#data/QC. Läst 3 juli 2020. 
  3. ^ [a b c d e f g h i] Ulf Ellervik (2011) Ond kemi : berättelser om människor, mord och molekyler. Fri tanke förlag. ISBN 978-91-86061-30-2.
  4. ^ http://jn.nutrition.org/content/131/8/2150.full (engelska)

Källor

Externa länkar











Kategorier: Kryddor och kryddblandningar | Grönsaker | Lökväxter | Vi Växtindex




Information från: 28.09.2021 08:28:41 CEST

Källa: Wikipedia (Författarna [Historik])    Licens: CC-BY-SA-3.0

Förändringar: Alla bilder och de flesta designelement som är relaterade till dessa togs bort. Vissa ikoner ersattes av FontAwesome-Icons. Vissa mallar togs bort (som "artikeln behöver utvidgas) eller tilldelades (som" hatnotes "). CSS-klasser togs bort eller harmoniserades.
Wikipedia-specifika länkar som inte leder till en artikel eller kategori (som "Rödlänkar", "länkar till redigeringssidan", "länkar till portaler") togs bort. Varje extern länk har en extra FontAwesome-ikon. Förutom några små förändringar av design, media-container, kartor, navigationsboxar, talade versioner och Geo-mikroformat togs bort.

Angelägen: Eftersom det givna innehållet automatiskt tas från Wikipedia vid den angivna tidpunkten, och var en manuell verifiering inte möjlig. Därför garanterar inte LinkFang.org riktigheten och verkligheten hos det förvärvade innehållet. Om det finns en information som är fel just nu eller har en felaktig visning, var du välkommen att kontakta oss: e-post.
Se även: Redaktionsrutan & Integritetspolicy.