Undertyp av | flercellig struktur, cellgrupp, anatomisk struktur, substans i organism | |
---|---|---|
Del av | organ | |
Utveckling av anatomisk struktur | tissue development |
Vävnad är en samling celler som i en organism har liknande uppgifter. Studier av vävnader kallas histologi (av klassisk grekiska ιστός, "väv") eller, om det rör sjukdomar, histopatologi. Det klassiska sättet att studera vävnader har varit med vävnadssnitt inbäddade i vax som studeras i ljusmikroskop. Under 1900-talets sista årtionden har metoder som kryosnitt, där man snittar frysta vävnader extremt tunt, elektronmikroskop i mykoplasma och immunokemiska metoder gjort att kunskapen inom området vuxit väsentligt. Klassisk histopatologi är dock fortfarande en viktig metod för att diagnostisera exempelvis cancer.
I människans och andra däggdjurs kroppar finns fem grundläggande typer av vävnad, som bygger upp alla kroppens organ:
Lambå betecknar i medicinsk terminologi en flik av hud, muskel, slemhinna eller benhinna som vid operation används för att täcka näraliggande vävnadsförlust. Vid transplantation av vävnaden, det vill säga vid förflyttning från en plats på kroppen och även då så icke sker till en annan plats på kroppen måste nödvändiga blodkärl och nerver anslutas till den nya platsen under mikroskop, så kallad lambåkirurgi. Det betecknas också med epitetet mikrokirurgi.[4][5]
Kategorier: Vävnader