Skomakare


Skomakare är en person som har till yrke att tillverka eller laga skor. Efterleden "makare" härrör från tyskan machen, att göra.

Innehåll

Skomakare i Sverige


Skomakarna i Sverige var ursprungligen organiserade i ett skrå, kallat Skomakareämbetet (bildat 1474 och nedlagt 1848).[1] De var inställda på massproducering av enklare skor, medan finare skor och särskilt damskor normalt sett importerades. Yrkesgruppen har alltid varit en av de vanligaste och största till antalet och förekom i alla städer och även på landsbygden. I Stockholm fanns i snitt runt 20 verksamma skomakarmästare under perioden 1461–1615.

Att starta en skomakarverkstad krävde inget stort kapital, vilket gjorde att gesäller som hade svårigheter att starta en verkstad inom skrået ofta startade egna verkstäder utanför dem, vilket kraftigt underminerade skomarkarskrået. Även kvinnor öppnade sådana verksamheter utanför skråna – år 1809 beskrevs till exempel en "skomakerska" i Stockholm, "Fru Söderlund", som en av huvudstadens mest populära inom sitt yrke och överlastad av uppdrag.[2]

Fram till mitten av 1800-talet gick skomakarna i allmänhet runt i gårdarna och tog upp beställningar på skor. Anders Andersson skomakare och torparson från Kumla ändrade på detta genom att göra flera par skor i olika storlekar som han sedan sålde på marknaden. Anders Andersson, partiskomakeriets fader, tog ett stort steg mot en industrialiserad skotillverkning med centrum i Kumla och Örebro.

Idag är det Sveriges Skomakarmästarförbund (bildad 1901) som värnar skomakarnas intressen och är dess branschorganisation. Förbundet har sitt kontor på Tyskbagargatan 7 i Stockholm.[3]

Skoflickare


Skoflickare, även kallat skobötare (böta = laga), skolappare eller lappskomästare, är en äldre yrkesbenämning på en person som lagade skor, till skillnad från skomakare som tillverkade skor. Yrket fanns på kontinenten redan under medeltiden, men omnämndes först i Sverige på 1600-talet.[4] Redan runt 1770 föreslogs att skoflickareämbetet och skomakareämbetet skulle förenas, men det skedde först 1827 och därmed upphörde skoflickarehantverket att vara ett självständigt yrke.[5]

Referenser


Noter

  1. ^ Alla skråarkiv - Stadsarkivet - Stockholms stad
  2. ^ Du Rietz, Anita, Kvinnors entreprenörskap: under 400 år, 1. uppl., Dialogos, Stockholm, 2013
  3. ^ ”Sveriges Skomakarmästarförbund.” . Arkiverad från originalet den 1 oktober 2019. https://web.archive.org/web/20191001085432/http://www.skomakare.com/om-oss. Läst 1 oktober 2019. 
  4. ^ Hantverk i Sverige. LTs förlag. 1996. sid. 386. ISBN 91-36-03283-2 
  5. ^ Stockholm stad, Stadsarkivet - Skoflickareämbetet (66/58)

Externa länkar











Kategorier: Yrken | Skotillverkning | Skor




Information från: 18.05.2021 07:55:48 CEST

Källa: Wikipedia (Författarna [Historik])    Licens: CC-BY-SA-3.0

Förändringar: Alla bilder och de flesta designelement som är relaterade till dessa togs bort. Vissa ikoner ersattes av FontAwesome-Icons. Vissa mallar togs bort (som "artikeln behöver utvidgas) eller tilldelades (som" hatnotes "). CSS-klasser togs bort eller harmoniserades.
Wikipedia-specifika länkar som inte leder till en artikel eller kategori (som "Rödlänkar", "länkar till redigeringssidan", "länkar till portaler") togs bort. Varje extern länk har en extra FontAwesome-ikon. Förutom några små förändringar av design, media-container, kartor, navigationsboxar, talade versioner och Geo-mikroformat togs bort.

Angelägen: Eftersom det givna innehållet automatiskt tas från Wikipedia vid den angivna tidpunkten, och var en manuell verifiering inte möjlig. Därför garanterar inte LinkFang.org riktigheten och verkligheten hos det förvärvade innehållet. Om det finns en information som är fel just nu eller har en felaktig visning, var du välkommen att kontakta oss: e-post.
Se även: Redaktionsrutan & Integritetspolicy.