Prins Wilhelm, hertig av Södermanland - sv.LinkFang.org

Prins Wilhelm, hertig av Södermanland


För linjeskeppet, se Prins Wilhelm (fartyg).
Wilhelm
Prins Wilhelm 1907.
Prins av Sverige och Norge[1]
Hertig av Södermanland
Gemål Maria Pavlovna av Ryssland
Barn Lennart
Personnamn Carl Wilhelm Ludvig
Ätt Bernadotte
Far Gustaf V
Mor Viktoria av Baden
Född 17 juni 1884
Tullgarns slott, Södertälje
Död 5 juni 1965 (80 år)
Stenhammars slott, Flens kommun
Begravd Flens kyrkogård

Carl Wilhelm Ludvig, född 17 juni 1884Tullgarns slott, död 5 juni 1965Stenhammars slott i Flens kommun, var prins av Sverige och Norge (från 1905 prins av Sverige) och hertig av Södermanland. Wilhelm var son till Gustaf V och drottning Victoria samt bror till Gustaf VI Adolf och prins Erik och var känd som författare under namnet Prins Wilhelm.

Innehåll

Biografi


Prins Wilhelm tjänstgjorde 1898-1904 som kadett, avlade 1904 sjöofficersexamen och utnämndes samma år till underlöjtnant, 1906 till löjtnant och 1913 till kapten samt tjänstgjorde från 1914 som fartygschef på torpedbåten Castor och som divisionschef för torpedbåtsdivision.

Konung Oscar II skriver den 25 oktober 1907 ett brev till tsar Nikolaj II[2] där han framhåller lämpligheten av en förening mellan sin sonson och tsar Nikolajs kusin, storfurstinnan Maria Pavlovna. Han vigdes 3 maj 1908 i Sankt Petersburg med ryska storfurstinnan Maria Pavlovna. Deras son Lennart föddes 1909. Familjen bodde i villan Oakhill på Djurgården i Stockholm. Äktenskapet upplöstes 1914, och Maria Pavlovna fick den 2 juli samma år tillbaka sin titel som rysk storfurstinna.[3] Hon angav många år senare, som den främsta anledningen till att hon flydde och tog ut skilsmässan, att livläkaren Axel Munthe gjort fysiska närmanden mot henne när hon var 23 år gammal och att skräcken som hon därigenom upplevde gentemot det svenska kungahuset, på grund av dess okritiska stöd för Munthe, fick henne att fly.[4]

Efter skilsmässan från Maria till sin död bodde prins Wilhelm på godset Stenhammar nära Flen. Där levde han under mer än 30 år tillsammans med Jeanne de Tramcourt. Jeanne de Tramcourt kallades "värdinna" på Stenhammar. Den 2 januari 1952 omkom hon i en bilolycka i närheten av Stjärnhov i Södermanland, när de var på väg till Stenhammar efter att ha besökt sonen Lennart. Wilhelm körde själv vid olyckan, som inträffade i en snöstorm. [källa behövs] Efter denna tragedi sägs han aldrig ha återhämtat sig psykiskt.

Under åren 1920 till 1949 producerade han ett trettiotal filmer, främst expeditionsfilmer och reseskildringar i exempelvis Afrika och Centralamerika men främst i Sverige där han för SF också gjorde en mängd journalfilmer. Han gjorde flera landskapsfilmer tillsammans med Gustaf Boge. Dessutom författade han reseskildringar och var från 1936 medarbetare i Svenska Dagbladet.

Prins Wilhelm erhöll 14 februari 1947 frihetskorset av den norske kungen Håkon VII. Motiveringen löd: "for fremragende fortjenester av Norges sak under krigen". Han var från 27 maj 1908 hedersledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.

Prinsen avled i sömnen av en hjärtinfarkt[5].

Barn


  1. Lennart (1909-2004) hertig av Småland till 1932, gift 1932-1971 med Karin Nissvandt (1911-1991), gift 1972 med Sonja Haunz (1944-2008)

Resor


Wilhelm reste till USA i augusti 1907, då han livligt hyllades av svenskamerikanerna. 1911 reste han till Siam, och han genomförde en jakt- och forskningsresa till södra Afrika mellan november 1913 och april 1914. En annan expedition, i etnografisk-arkeologiskt syfte, gick till Centralamerika januari-juni 1920 och i november samma år gjorde han en zoologisk forskningsfärd till Centralafrika. Material från de afrikanska resorna förvaltas idag av Naturhistoriska riksmuseet och Statens museer för världskultur.[6]

Ordnar och utmärkelser


Svenska ordnar och utmärkelser

Utländska ordnar och utmärkelser

Författarskap


Wilhelm skrev främst prosa och hans första arbeten var reseskildringen Där solen lyser (1913), som handlar om besöket i Siam. År 1912 utkom "Indisk erotik. Fritt efter L. HOPE: The garden of Karna" sen tolkning utgiven under pseudonymen L. Wica. Därpå följde diktsamlingarna Släckta fyrar (1916) och Svart och vitt (3 uppl. 1918), novellsamlingen Den gamla tallen (1919) och reseskildringen Mellan två kontinenter (1920), ägnad besöket i Centralamerika. 1933 utkom Nära öknen, västerländsk skildring av en rundresa i Tunisien. Han skrev även flera sjömansvisor, till exempel En sjömansvisa.

Så här beskrevs hans författarskap i Nordisk familjebok, band 32 utgivet 1921:

Wilhelms resebeskrivningar är friska och flärdlösa turistböcker, där scenerier och händelser framställs med färg och fart. Hans dikter visar ett otvetydigt poetkynne, till sitt uttryckssätt påverkat av nittiotalets mästare, ett varmblodigt begär att njuta av livet, personlig öppenhet, naturlig lätthet för landskaps- och situationsmålning – särskilt är hans sjöstämningar verkningsfulla – och en kärnlyrisk åder, som strömmar rikare i hans andra samling.

Bibliografi

Tolkningar

Dokumentärfilmer


Mellan åren 1920 och 1949 medverkade Prins Wilhelm i närmare 250 journalfilmer. Under samma period producerade han ett trettiotal filmer av dokumentär prägel. Dessa filmer har kommit att förkortas PeWe-filmer. Han framträder alltid själv i bild då han berättar om de olika platser han besöker i en sorts populäretnografisk reseskildring. Några av filmerna är inspelade i exempelvis Afrika och Centralamerika men huvudparten är gjorda i Sverige. I dessa filmer om Sverige skildras ett nationalromantiskt rike med strävsamma gamla gubbar och snälla gummor. Filmerna präglas av nationella idylliska klichéer och propagerar för ett bevarande av det som varit. Man ska ha i åtanke att detta är samtidigt som Ludvig "Lubbe" Nordström gjorde sina dokumentära radioreportage om Lort-Sverige, en tid då Per Albin Hanssons folkhem tog sin form. Samtidigt var Prins Wilhelms insikt om filmens genomslagskraft, att mediet var ett utmärkt verktyg för att föra fram sina åsikter, en för sin tid mycket radikal och modern uppfattning.

Regi

Manus

Anfäder


 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kung Oscar I
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kung Oscar II
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Prinsessan Joséphine av Leuchtenberg
 
 
 
 
 
 
 
 
Kung Gustaf V
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Hertig Wilhelm I av Nassau
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Prinsessan Sophie av Nassau
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Prinsessan Pauline av Württemberg
 
 
 
Prins Wilhelm
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Storhertig Leopold av Baden
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Storhertig Friedrich I av Baden
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Prinsessan Sofia av Sverige, prinsessa av Vasa
 
 
 
 
 
 
 
 
Prinsessan Victoria av Baden
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kejsar Wilhelm I av Tyskland, kung av Preussen
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Prinsessan Luise av Preussen
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Prinsessan Augusta av Sachsen-Weimar
 
 
 

Se även


Referenser


  1. ^ Efter unionsupplösningen 1905 prins av Sverige
  2. ^ [1]
  3. ^ Lindorm, Erik (1979). Gustaf V och hans tid: en bokfilm. 1907-1918. Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 347. ISBN 91-46-13376-3 
  4. ^ Lennart Bernadotte i Käre prins, godnatt! ISBN 91-0-041935-4 s. 155-158
  5. ^ Anno 65, [Årskalender], red. Gösta Åkerholm & Tage Ekstedt, Förlagshuset Norden & Svenska Dagbladet, Malmö 1966, s. 139
  6. ^ ”Svenska zoologiska expeditionen till Centralafrika (1921) :: expedition, resa, upptäcktsfärd” . collections.smvk.se. http://collections.smvk.se:80/carlotta-em/web/object/3602581. Läst 10 april 2019. 
  7. ^ Riddare och Ledamöter av Kungl. Vasaorden i Sveriges statskalender 1955
  8. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x] Svenska statskalendern 1964 Sid 88. 1964. 
  9. ^ I anlednig et besök i Nederländerna - The Times 6 juli 1901, nummer 36500, 'Court Circular', s. 12
  10. ^ Kungl. svenska riddarordnarna I : Historisk översikt ; Kungl. Serafimerorden ; Kungl. Svärdsorden ; Kungl. Nordstjärneorden, Johan Kleberg, Skandinaviska Biografiska förlaget, Stockholm 1935 s. 98
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, prins Vilhelm , 1904–1926.

Vidare läsning


Externa länkar











Kategorier: Svenska prinsar | Norska prinsar | Huset Bernadotte | Svenska författare | Svenskspråkiga författare | Ledamöter av Kungliga Vetenskapsakademien | Födda 1884 | Avlidna 1965 | Män | Ledamöter av Kungliga Musikaliska Akademien | Hedersledamöter vid Södermanlands-Nerikes nation | Storkorset av Sankt Olavs orden | Riddare av Carl XIII:s orden | Riddare och kommendör av Kungl. Maj:ts Orden | Kommendörer med stora korset av Vasaorden | Personer från Hölö socken | Mottagare av Preussiska Svarta örns orden | Mottagare av Röda örns orden | Mottagare av Badiska Husorden Fidelitas | Mottagare av Serafimerorden | Mottagare av Sankt Andreas orden | Mottagare av Litteris et Artibus | Mottagare av Anders Retzius medalj




Information från: 03.03.2021 05:44:39 CET

Källa: Wikipedia (Författarna [Historik])    Licens: CC-by-sa-3.0

Förändringar: Alla bilder och de flesta designelement som är relaterade till dessa togs bort. Vissa ikoner ersattes av FontAwesome-Icons. Vissa mallar togs bort (som "artikeln behöver utvidgas) eller tilldelades (som" hatnotes "). CSS-klasser togs bort eller harmoniserades.
Wikipedia-specifika länkar som inte leder till en artikel eller kategori (som "Rödlänkar", "länkar till redigeringssidan", "länkar till portaler") togs bort. Varje extern länk har en extra FontAwesome-ikon. Förutom några små förändringar av design, media-container, kartor, navigationsboxar, talade versioner och Geo-mikroformat togs bort.

Angelägen: Eftersom det givna innehållet automatiskt tas från Wikipedia vid den angivna tidpunkten, och var en manuell verifiering inte möjlig. Därför garanterar inte LinkFang.org riktigheten och verkligheten hos det förvärvade innehållet. Om det finns en information som är fel just nu eller har en felaktig visning, var du välkommen att kontakta oss: e-post.
Se även: Redaktionsrutan & Integritetspolicy.