Monopol


För andra betydelser, se Monopol (olika betydelser)

Ett monopol är en marknad med en enda eller en grupp producenter och flera konsumenter. En marknad med monopol har inte en perfekt konkurrens och varornas pris ligger vanligtvis inte vid jämviktspriset. Monopolens brist på konkurrens leder ofta till sämre service och en brist på substitutprodukter, och kan även göra det möjligt att ta ut högre priser och generera en ökad vinst för monopolisten[1].

Innehåll

Instiftande av monopol


Monopol uppkommer av olika skäl:

Statligt reglerade monopol är politiskt omdebatterade. Liberalt orienterade personer är i princip mot monopol och för konkurrens. Liberaler menar att på den fria marknaden där medborgarna (konsumenterna) tillåts välja, kommer företag konkurrera med varandra med bästa kvalitet till lägsta pris för att attrahera konsumenter. Därmed får man en hög effektivitet som en stängd marknad har svårt att uppnå. Vidare behöver inte en aktör som agerar ensam på en marknad i samma utsträckning tänka på kvalité och att prestera sitt bästa, eftersom konsumenten inte har något annat val än att köpa av aktören. Andra grupper, vanligen orienterade mot den politiska vänstern, hävdar fördelar med vissa offentliga monopol, till exempel inom vård- och skolsektorn. Dessa menar att vissa varor och tjänster inte är lämpade att agera på en fri marknad eftersom man vill gynna andra värden än lågt pris och hög effektivitet. Inom vården kan hög tillgänglighet och ett brett utbud vara viktigare än lönsamhet. En privat aktör förväntas välja bort delar av tillgänglighet och utbudet om den anses olönsam, eftersom den privata aktören vill maximera vinsten till ägaren.

Sverige


Det statliga monopolet på många verksamheter har sin grund i ett från medeltiden infört regale.

Monopol

En verksamhet som i Sverige bedrivs under statligt reglerade monopol, men där avreglering ibland diskuteras, är alkoholdetaljhandel som idag enbart får bedrivas av Systembolaget. Ett liknande statligt monopol är för spel och dobbel som innehas av främst AB Svenska Spel, men även andra statliga aktörer som ATG. Upprätthållandet av dessa monopol brukar motiveras med folkhälsoskäl, då både alkohol- och spelmissbruk kan leda till stora sociala problem för individer och anhöriga som drabbas. Monopolets roll är där med att begränsa tillgängligheten och utbudet, något som marknaden vill gynna så länge det finns en efterfrågan.

Avregleringar

Omvandlingen från "monopolistiska branschstrukturer" till "konkurrensutsatta marknader" – benämnt som regelreformer, avregleringar eller liberaliseringar – har i Sverige pågått sedan 1970- och 1980-talen men tog fart under 1990-talet i och med konkurrensutsättning av flera branscher, inledningsvis med taximarknaden den 1 juli 1990.[3]

Ett statligt monopol som avreglerades utan statens uttryckliga godkännande, var TV-monopolet. Den 31 december 1987 började TV3 att sända över Sverige via satellit, trots att det svenska tv- och radiomonopolet inte var avskaffat. Riksdagsledamoten för regeringspartiet socialdemokraterna, Maj Britt Theorin, talade om att förbjuda parabolantenner och hotade med böter och fängelse.[4][5] Under tidigt 1990-tal och den liberala regeringen Bildts tillträde avreglerades tv- och radiomonopolet. Nya aktörer som i huvudsak finansierade sin verksamhet med reklamintäkter uppstod, däribland TV4 och NRJ.

Avregleringar inom svenska branscher har sedan 1990-talet skett inom inrikesflygmarknaden (1992), telemarknaden (1993, tidigare monopol för Televerket), postväsende- och brevdistributionsmarknaden (1993–1994, tidigare monopol för Posten), elmarknaden (1996, tidigare oligopol med Vattenfall och lokala energibolag), järnvägstrafiksmarknaden (1996 för godstågstrafik och 2009 för persontåg, tidigare monopol för SJ), apoteksmarknaden (2009, tidigare monopol för Apoteket)[6], besiktningsmarknaden (2010, tidigare monopol för Bilprovningen), penningspelmarknaden (2019, tidigare monopol för dåvarande Lotteriinspektionen).

Se även


Referenser


  1. ^ J., Baumol, William (2006). Microeconomics : principles and policy (10th ed). Thomson/South-Western. ISBN 0324221150. OCLC 62547615 . https://www.worldcat.org/oclc/62547615 
  2. ^ Karlsson, Lars-Olof (2015). Arena123 Samhällskunskap för gymnasiet 
  3. ^ ”, kap 1 Direktiv och disposition:1.3 Bakgrunden till regeringens direktiv” . SOU 2005:4 Liberalisering, regler och marknader. Statens offentliga utredningar. Stockholm. 2005. sid. 88, 91, 96. Libris 9799972 . ISBN 91-38-22290-6. http://data.riksdagen.se/fil/FF30D170-B0FC-4D88-8A29-1CB5ACF77885. Läst 14 januari 2019. 
  4. ^ 3 § Digitala TV-sändningar m.m. Anf. 32 NILS FREDRIK AURELIUS (m), "Riksdagens snabbprotokoll Protokoll 1996/97:86 Onsdagen den 9 april Kl. 9.00 - 17.55"
  5. ^ Parabolen länkar och fjärmar"
  6. ^ Apoteksmonopolet föreslås slopas

Externa länkar











Kategorier: Nationalekonomisk terminologi | Monopol | Marknadsmisslyckanden




Information från: 14.11.2020 08:04:21 CET

Källa: Wikipedia (Författarna [Historik])    Licens: CC-BY-SA-3.0

Förändringar: Alla bilder och de flesta designelement som är relaterade till dessa togs bort. Vissa ikoner ersattes av FontAwesome-Icons. Vissa mallar togs bort (som "artikeln behöver utvidgas) eller tilldelades (som" hatnotes "). CSS-klasser togs bort eller harmoniserades.
Wikipedia-specifika länkar som inte leder till en artikel eller kategori (som "Rödlänkar", "länkar till redigeringssidan", "länkar till portaler") togs bort. Varje extern länk har en extra FontAwesome-ikon. Förutom några små förändringar av design, media-container, kartor, navigationsboxar, talade versioner och Geo-mikroformat togs bort.

Angelägen: Eftersom det givna innehållet automatiskt tas från Wikipedia vid den angivna tidpunkten, och var en manuell verifiering inte möjlig. Därför garanterar inte LinkFang.org riktigheten och verkligheten hos det förvärvade innehållet. Om det finns en information som är fel just nu eller har en felaktig visning, var du välkommen att kontakta oss: e-post.
Se även: Redaktionsrutan & Integritetspolicy.