Fysiologi - sv.LinkFang.org

Fysiologi




Fysiologi, av grekiska φύσις (physis) natur, ursprung och -λογία (-logia) (studier av dito[1]) är det vetenskapliga studiet av funktioner och mekanismer som arbetar inom ett levande system.[2]

Fysiologin har traditionellt delats upp i växtfysiologi och djurfysiologi (zoofysiologi) inom biologisk forskning och utbildning. Fysiologi som ämnesbeteckning kan också specifikt avse människans fysiologi (humanfysiologi), när den förekommer vid medicinska fakulteter, även när human-delen ej skrivs ut. Många av de fysiologiska principerna är dock allmängiltiga, oavsett vilken organism som studeras. Till exempel, den kunskap som inhämtas om jästceller kan även tillämpas på mänskliga celler.

Olika vetenskapliga områden som utvecklats från fysiologisk forskning är genetik, genteknik, biokemi, biofysik, biomekanik och farmakologi.

Innehåll

Historia


Förutom Hippokrates och Aristoteles kan även Claudius Galenus (c. ~130–200 AD) nämnas som en viktig systematisk fysiolog. Ett mer sentida exempel är Abu Bakr Al Razi (även kallad Rhazes) som beskrev fysiologiska parametrar systematiskt vid sjukhuset i Bagdad under 800-talet. Därefter följer Al Kindi som skrev den första avhandlingen i mänsklig fysiologi. Många arabiska verk är översättningar av klassisk litteratur, kunskap översatt och bevarad av kristna i det senare av ottomaner erövrade det östromerska imperiet. Anatomen William Harvey beskriver blodcirkulationen under 1600-talet vilket lägger grunden för experimentell fysiologi. Holländaren Herman Boerhaave kallas i vissa kretsar för fysiologins fader genom sina pedagogiska insatser och en av de första läroböckerna i fysiologi 'Institutiones medicae'.

Områden i fysiologin


Människa och djur

Huvudartikel: Humanfysiologi

Humanfysiologi är det mest komplexa området inom fysiologin. Flera olika områden inom humanfysiologi överlappar varandra. Många djurslag har liknande anatomi som människan, vilket ofta medför att deras fysiologi är likartad.

Växter

Växtfysiologin har olika underavdelningar. Då växter inte har nerver och muskler, kan inte myofysiologi eller neurofysiologi tillämpas på detta område.

Referenser


  1. ^ ”physiology” . Online Etymology Dictionary. http://www.etymonline.com/index.php?term=physiology&allowed_in_frame=0. 
  2. ^ ”What is physiology? — Faculty of Biology” (på engelska). biology.cam.ac.uk. https://www.biology.cam.ac.uk/undergrads/nst/courses/physiology-of-organisms/what-is-physiology. Läst 14 december 2019. 

Externa länkar










Kategorier: Fysiologi








Information från: 11.06.2020 01:37:11 CEST

Källa: Wikipedia (Författarna [Historik])    Licens: CC-by-sa-3.0

Förändringar: Alla bilder och de flesta designelement som är relaterade till dessa togs bort. Vissa ikoner ersattes av FontAwesome-Icons. Vissa mallar togs bort (som "artikeln behöver utvidgas) eller tilldelades (som" hatnotes "). CSS-klasser togs bort eller harmoniserades.
Wikipedia-specifika länkar som inte leder till en artikel eller kategori (som "Rödlänkar", "länkar till redigeringssidan", "länkar till portaler") togs bort. Varje extern länk har en extra FontAwesome-ikon. Förutom några små förändringar av design, media-container, kartor, navigationsboxar, talade versioner och Geo-mikroformat togs bort.

Angelägen: Eftersom det givna innehållet automatiskt tas från Wikipedia vid den angivna tidpunkten, och var en manuell verifiering inte möjlig. Därför garanterar inte LinkFang.org riktigheten och verkligheten hos det förvärvade innehållet. Om det finns en information som är fel just nu eller har en felaktig visning, var du välkommen att kontakta oss: e-post.
Se även: Redaktionsrutan & Integritetspolicy.