Folkomröstning - sv.LinkFang.org

Folkomröstning




En folkomröstning, i vissa länder ofta benämnt efter sina latinska namn plebiscit eller referendum, är en omröstning där ett politiskt beslut helt eller delvis fattas utanför den representativa församlingen. I vissa länder, exempelvis USA, skiljer man på referendum och initiative, där det sistnämnda utlyses på initiativ av medborgarna.

Innehåll

Historik


Folkomröstningsbegreppet har sin bakgrund i den direktdemokrati som var i bruk i de antika statsstaterna i Grekland. Under modern tid har traditionen med folkomröstningar främst utvecklats i Schweiz och USA. I det förra landet har bruket utvecklats ur den äldre traditionen med folkmöten i (små) kantoner och kommuner. Folkomröstningar, som årligen är cirka ett halvdussin på federal nivå, anses komplettera demokratin i ett land med närmast permanent samlingsregering.[1]

De flesta demokratiska stater använt sig av det här politiska instrumentet. År 2016 var dock Indien, Israel och Japan tre länder utan erfarenhet av folkomröstningar. I USA är folkomröstningar vanliga i countyn och delstater, men ännu har ingen genomförts på federal nivå.[1]

Sedan 1970-talet har antalet folkomröstningar blivit allt vanligare.[1]

Olika sorters folkomröstningar


Referendum

Referendum är en folkomröstning av rådgivande slag. Ursprungligen kommer ordet av latinets referat, där referendum är en gerundivumformsom bör framföras. I diplomatiskt språkbruk betecknar ad referendum en fråga som inte är förut behandlad, och där frågan kommer att underställas ombudens regeringar.

I statsrättslig mening omfattar referendum följande huvudsakliga varianter:

I Sverige var folkomröstningarna 1922, 1955 och 1980 rådgivande. Inför folkomröstningen 1994 lovade däremot riksdagen att följa folkets beslut. Denna folkomröstning är därmed närmare en plebiscit.

Plebiscit

Plebiscit är en form av beslutande folkomröstningar, där folkets beslut blir bindande för den beslutande representativa församlingen. Uttrycket kommer från latinets plebscitum, av orden scitum som betyder beslut och plebs som var plebejer i Rom. I det Romerska riket var plebiscit namn på beslut som enbart berörde plebejer till skillnad från lagarlex som gällde för hela samhället.

I Frankrike under Napoleon I kom ordet att användas för de resolutioner som utfärdades och underställdes allmän folkomröstning. Instrumentet kom även att användas av Napoleon III.[2]

Folkomröstningar i olika länder


Folkomröstningar används i många länder för att låta folket besluta eller råda de folkvalda i viktiga frågor. Nedan beskrivs främst de folkomröstningar som genomförts på nationell nivå i ett antal länder.

Sverige

Historiskt sett har partipolitiska insatser genomförts för att stärka den representativa demokratin med direktdemokratiska inslag sedan år 1894 med Riksdagens nyhetsgrupp med förslag på lokala folkomröstningar. Socialdemokraterna kom det första förslaget om Folkinitiativ och folkomröstningar (beslutande folkomröstningar, Plebiscit) år 1917 men fick avslag, men år 1919 fick man sedan bifall till införande av rådgivande folkomröstningar. Mellan år 1948-1993 har de borgerliga partierna fört fram förslag om att genomföra beslutande folkomröstningar med vetorätt för kommunfullmäktige.[3]

Flera statliga utredningar har genomförts inom demokratiområdet, ett exempel på hållpunkter i demokratipolitiken är "Lokal demokrati i utveckling" (SOU 1993:90).[4] Miljöpartiet och Kristdemokraterna förde sedan fram förslaget om ett förstärkt folkinitiativ men fick avslag 1997. År 2003 förde Miljöpartiet och de borgerliga partierna fram förslaget om förstärkt folkinitiativ till folkomröstningar på kommunal nivå. Alla riksdagspartierna beslutade sedan 2008 att införa ett förstärkt folkinitiativ inom ramen för den reformerade grundlagen. Riksdagen röstade för förslaget den 2 juni och sedan infördes förstärkt folkinitiativ i januari 2011.[3]

Nationella folkomröstningar regleras i regeringsformen (8 kap. 2 § 5 punkten). Enligt denna ska Riksdagen stifta en lag om folkomröstning i den aktuella frågan. Den första nationella folkomröstningen handlade om Rusdrycksförbud år 1922. Därefter följde Högertrafik år 1955; Pensionsfrågan (Allmän Tjänstepension, ATP) år 1957; Kärnkraften år 1980; EU-medlemskapet år 1994; samt EMU-medlemskap år 2003.[3] Folkomröstningar i Sverige är bara rådgivande - Referendum, politikerna kan fatta ett beslut som strider mot valresultatet, se exempelvis folkomröstningen om högertrafik. I en typ av fall är dock en svensk folkomröstning beslutande: om frågan gäller en föreslagen grundlagsändring och folkomröstningen hålls i samband med ett riksdagsval, så är ett nej i folkomröstningen bindande. Någon beslutande folkomröstning har ännu aldrig hållits. Kommunala och landstingsfolkomröstningar regleras i kommunallagen (5 kap. 23 §).

Sedan januari år 2001 gäller i Sverige att minst tio procent av de röstberättigade i kommun respektive landstingskommun kan begära folkomröstning (förstärkt folkinitiativ). Om kommunfullmäktige respektive landstingsfullmäktige godkänner initiativet, så genomförs folkomröstningen.[5] I Sverige har än ett 100-tal folkomröstningar i kommuner och landsting genomförts men många av dessa har fått avslag.[3]

Valmyndigheten ansvarar även för folkomröstningar.

Schweiz

I Schweiz har 393 nationella medborgarinitiativ tagits sedan år 1893. Av dessa nådde 273 tröskeln för antalet insamlade underskrifter (krav på 100 000). 170 initiativ ledde fram till en folkomröstning men bara 17 fick en majoritet bland både medborgare och kantoner. Under de senaste 50 åren har sociala frågor, ekonomin, miljön och freden varit de dominerande frågorna för folkomröstningar.[3]

Många initiativ och medborgarbeslut har handlat om det demokratiska systemet. På regional och lokal nivå handlar folkomröstningarna oftast om konkreta byggprojekt.[3]

Bland internationellt omtalade folkomröstningar i Schweiz finns:

Danmark

Frankrike

Nederländerna

Norge

I Norge är folkomröstningsbegreppet inte omnämnt i grundlagen, varför en folkomröstning bara kan vara rådgivande. Följande har hållits:

Se även


Referenser


  1. ^ [a b c] folkomröstning i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 27 juni 2016.
  2. ^ plebiscit i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 27 juni 2016.
  3. ^ [a b c d e f] Folkinitiativ: En handbok i direktdemokrati med Peter Eriksson och Bruno Kaufmann Arkiverad 22 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine. skelleftea.nu.
  4. ^ Regeringskansliet: Hållpunkter i demokratipolitiken Arkiverad 8 januari 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ Lag om kommunala folkomröstningar (SFS 1994:692) Arkiverad 25 september 2013 hämtat från the Wayback Machine.. val.se.

Externa länkar










Kategorier: Statsvetenskap | Folkomröstningar | Demokrati








Information från: 11.06.2020 12:52:14 CEST

Källa: Wikipedia (Författarna [Historik])    Licens: CC-by-sa-3.0

Förändringar: Alla bilder och de flesta designelement som är relaterade till dessa togs bort. Vissa ikoner ersattes av FontAwesome-Icons. Vissa mallar togs bort (som "artikeln behöver utvidgas) eller tilldelades (som" hatnotes "). CSS-klasser togs bort eller harmoniserades.
Wikipedia-specifika länkar som inte leder till en artikel eller kategori (som "Rödlänkar", "länkar till redigeringssidan", "länkar till portaler") togs bort. Varje extern länk har en extra FontAwesome-ikon. Förutom några små förändringar av design, media-container, kartor, navigationsboxar, talade versioner och Geo-mikroformat togs bort.

Angelägen: Eftersom det givna innehållet automatiskt tas från Wikipedia vid den angivna tidpunkten, och var en manuell verifiering inte möjlig. Därför garanterar inte LinkFang.org riktigheten och verkligheten hos det förvärvade innehållet. Om det finns en information som är fel just nu eller har en felaktig visning, var du välkommen att kontakta oss: e-post.
Se även: Redaktionsrutan & Integritetspolicy.