Försvarsbeslutet 2004
Försvarsbeslutet 2004 (proposition 2004/05:5 och 2004/05:43) fattades av Sveriges riksdag den 16 december 2004 och anses som det sista försvarspolitiska beslutet i Sverige i ominriktningen från invasionsförsvar till insatsförsvar. Tillsammans med försvarsbeslutet 2000 kan man anse det som den största förbandsslakten sedan försvarsbeslutet 1925 i svensk försvarshistoria.
Såväl grundutbildande förband i Grundorganisationen (GRO) som förband i Krigsorganisationen (KRIO) försvann. Även militärdistrikten i försvann i samband med beslutet.[1] En annan radikal förändring var det nya värnpliktssystemet som sedan infördes 2006 som innebar att nästan alla gör 11 månader och sedan en frivillig tredje termin.[2] Vidare avvecklades även Driftvärnet i samband med försvarsbeslutet..[3]
Innehåll
Förband som avvecklades
- Territoriell ledningen
De fyra militärdistrikten avvecklades och det territoriella ansvaret övergickr till Högkvarteret.[4] Gotlands militärdistrikt avvecklades den 31 december 2004. De tre övriga militärdistrikten avvecklades den 31 december 2005, efter ett riksdagsbeslut den 16 november 2005.
- Armén
Inom arméns avvecklades fyra regementen samt fem utbildningsbataljoner. Norrlands dragonregemente reducerades till bataljon[5]
- I 5 - Jämtlands fältjägarregemente, Östersund
- Trängbat/I 5 - Norrlands trängbataljon, del av I 5, Östersund
- Artbat/I 19 - Norrlands artilleribataljon, del av I 19, Boden (Uppgick i Artilleriregementet)
- Lvbat/I 19 - Norrlands luftvärnsbataljon, del av I 19, Boden
- Ingbat/I 19 - Norrlands ingenjörbataljon, del av I 19, Boden
- Signbat/I 19 - Norrlands signalbataljon, del av I 19, Boden
- K 4 - Norrlands dragonregemente, Arvidsjaur (Omorganiserades till Arméns Jägarbataljon)
- RAB - Redovisningsavdelning Bergslagen, Örebro
- P 10 - Södermanlands regemente, Strängnäs
- P 18 - Gotlands regemente, Visby
- Flygvapnet
- Marinen
- Hemvärnet
- Skolor
Förband som upprättas
- Försvarsmaktsgemensamma
- Armén
- Flygvapnet
- Marinen
Omlokaliseringar
- Försvarsmaktsgemensamma
- Armén
- Flygvapnet
- Marinen
Sammanfattning
- Artilleriregementet (A 9), omlokaliseras från Kristinehamns garnison till Bodens garnison.
- Arméns tekniska skola (ATS), omlokaliseras från Östersund till Halmstad där den inordnas i Försvarsmaktens Halmstadsskolor och bildar Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS).
- Försvarets sjukvårdscentrum (FSC), omlokaliseras från Hammarö till Göteborg.
- Första amfibieregementet (Amf 1), omlokaliseras från Rindö utanför Vaxholm till Berga örlogsbas söder som Stockholm.
- Amfibiestridsskolan (AmfSS) avvecklas och inordnas i Sjöstridsskolan.
- Örlogsskolorna (ÖS), omorganiseras till Sjöstridsskolan (SSS), med lokalisering till Karlskrona. I skolan finns numera en amfibiesektion.
- Flygvapnets Uppsalaskolor (F 20), avvecklas och omorganiseras till Luftstridsskolan (LSS).
- Redovisningsavdelning Bergslagen (RAB) och Flygvapnets markteleenheter (MTE) inordnas i nyupprättade Försvarsmaktens telenät- och markteleförband (FMTM).
- Norrlands artilleribataljon (I 19/Artbat) inordnas inom Artilleriregementet.
- Norrlands dragonregemente (K 4), avvecklas som självständigt förband. Inordnas som Arméns jägarbataljon inom Norrbottens regemente.
- Norrlands ingenjörbataljon (I 19/Ingbat) inordnat som kompani inom Norrbottens regemente.
- Helikopterverksamheten vid Göteborg/Säve, Östersund/Frösön och Boden avvecklas.
- Helikopterverksamhet, militär flygräddning ("search and rescue") inrättas vid F 7 Lidköping/Såtenäs, F 17 i Ronneby/Kallinge och F 21 Luleå.
- Försvarsmaktens kvalificerade sjukvårdsutbildning samlas till Försvarsmaktens sjukvårdscentrum (FSC) i Göteborg.
- Hemvärnet
I och med att de fyra militärdistrikten avvecklades, ombildades de tidigare militärdistriktsgrupperna den 1 januari 2006 till utbildningsgrupper, vilka tillsammans med deras hemvärnsförband underställdes ett utbildningsförband. Driftvärnet avvecklas den 30 juni 2005 och personal överfördes till övriga delar av Hemvärnet. Den 1 juli 2005 omorganiserades följande MD-grupper till:
Försvarets andel av BNP under år täckta av försvarsbeslutet[6]
| År |
Procent av BNP
|
| 2005 |
1,4
|
| 2006 |
1,3
|
| 2007 |
1,3
|
| 2008 |
1,2
|
| 2009 |
1,2
|
Referenser
- ^ Svd.se (2004-09-25) De här berörs av försvarspropositionen
Läst 9 januari 2010
- ^ regeringen.se Försvarsmaktens grundorganisation Arkiverad 13 februari 2006 hämtat från the Wayback Machine. Läst 9 januari 2010
- ^ Hemvarnet.se (2009-02-27) Hemvärnet kvar i regeringens förslag till försvarsbeslut Läst 2 juli 2011
- ^ Mil.se (2005-11-17) Militärdistrikten avvecklas Läst 9 januari 2010
- ^ Svd.se (2004-12-16) Arvidsjaur vågar inte jubla Läst 9 januari 2010
- ^ ”Försvarets andel av BNP” . Försvarsmakten. Arkiverad från originalet den 2 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160802085529/http://www.forsvarsmakten.se/sv/om-myndigheten/ekonomisk-planering-och-redovisning/forsvarets-andel-av-bnp/. Läst 5 oktober 2016.
Vidare läsning
Externa länkar
