Försvarsbeslutet 2000
Försvarsbeslutet 2000 (proposition 1999/2000:30) är den största omorganisationen av Försvarsmakten i Sverige sedan försvarsbeslutet 1925. Beslutet var en fortsättning på steget som började tas vid försvarsbeslutet 1996, det vill säga från invasionsförsvar till insatsförsvar. Försvarsbeslutet innebar nedläggning av ett stort antal förband och staber.
Innehåll
Avvecklade staber/förband/skolor
Försvarsmaktsgemensamma enheter
- Militärområden
- Fördelningar
- Försvarsgrensstaber
- AC - Armécentrum, Enköping
- FC - Flygvapencentrum, Uppsala
- MC - Marincentrum, Haninge/Berga
Armén
- Infanteriregementen
- Infanteribrigader / Norrlandsbrigader
- Kavalleriet
- Pansartrupperna
- Mekaniserade brigader
- Artilleriet
- Luftvärnet
- Ingenjörstrupperna
- Signaltrupperna
- Trängtrupperna
Flygvapnet
Marinen
Försvarsområden
Upprättade staber/förband/skolor
Försvarsmakten
Armén
- Artilleriet
- Infanteri/Kavalleri
- Luftvärnet
Marinen
- Flottan
- Amfibiekåren
- Militärdistriktsgrupper
- Blekingegruppen, Karlskrona.
- BohusDalgruppen, Uddevalla.
- Dalregementsgruppen, Falun.
- Gotlandsgruppen, Visby
- Gävleborgsgruppen, Gävle.
- Göteborgsgruppen, Göteborg.
- Hallandsgruppen, Halmstad.
- Härnösandsgruppen, Härnösand.
- Jämtlandsgruppen, Östersund.
- Kalmargruppen, Kalmar.
- Kronobergsgruppen, Växjö.
- Lapplandsjägargruppen, Kiruna.
- Livgardesgruppen, Stockholm.
- Livgrenadjärgruppen, Linköping.
- Livregementets grenadjärgrupp, Örebro.
- Norra Smålandsgruppen, Eksjö.
- Norrbottensgruppen, Boden.
- Norrbottens gränsjägargrupp, Kalix.
- Skaraborgsgruppen, Skövde.
- Skånska dragongruppen, Hässleholm.
- Södermanlandsgruppen, Strängnäs.
- Södertörnsgruppen, Muskö.
- Södra skånska gruppen, Revingehed.
- Upplandsgruppen, Enköping.
- Värmlandsgruppen, Kristinehamn.
- Västerbottensgruppen, Umeå.
- Västernorrlandsgruppen, Sollefteå.
- Västmanlandsgruppen, Västerås.
- Älvsborgsgruppen, Borås.
Sammanfattning
Den framtida insatsorganisationen som beslutades genom försvarsbeslutet skulle fram till 2004 innehålla följande viktigare krigsförband:
- Ett högkvarter, en operativ insatsledning och fyra militärdistriktsstaber.
- En armédivisionsstab med tillhörande förband, bland dem en NBC-insatsstyrka och två jägarbataljoner.
- Sex armébrigadledningar, sexton mekaniserade bataljoner, fyra luftvärnsbataljoner, fyra haubitsbataljoner, fyra pionjärbataljoner, fyra underhållsbataljoner, sex stadsskyttebataljoner och en luftburenbataljon.
- två ytstridsflottiljer med sammanlagt tolv ytstridsfartyg,
- En ubåtsflottilj med fem ubåtar,
- En minkrigsflottilj,
- En amfibiebrigadledning och tre amfibiebataljoner,
- Åtta JAS 39-Gripendivisioner,
- Två helikopterbataljoner, varav en med markoperativ inriktning och en med sjöoperativ inriktning och
- Nationella skyddsstyrkor, inkluderande bland annat tolv markstridsbataljoner och hemvärn.
Försvarets andel av BNP under år täckta av försvarsbeslutet[1]
| År |
Procent av BNP
|
| 2001 |
1,7
|
| 2002 |
1,6
|
| 2003 |
1,6
|
| 2004 |
1,4
|
| 2005 |
1,4
|
Vidare läsning
- Skoglund, Claës (2009). Det bästa försvarsbeslutet som aldrig kom till stånd. Svenskt Militärhistoriskt Biblioteks Förlag. ISBN 978-91-85789-57-3 (inb.)
- Agrell, Wilhelm (2009). Fredens Illusioner - Det svenska nationella försvarets nedgång och fall 1988-2009. Atlantis. ISBN 978-91-7353-417-8 (inb.)
- Björeman, Carl (2009). År av uppgång, år av nedgång - Försvarets ödesväg under beredskapsåren och det kalla kriget. Svenskt Militärhistoriskt Biblioteks Förlag. ISBN 978-91-85789-58-0 (inb.)
Referenser
Noter
- ^ ”Försvarets andel av BNP”
. Försvarsmakten. Arkiverad från originalet den 2 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160802085529/http://www.forsvarsmakten.se/sv/om-myndigheten/ekonomisk-planering-och-redovisning/forsvarets-andel-av-bnp/. Läst 5 oktober 2016.
Externa länkar
