Djur - sv.LinkFang.org

Djur




Djur
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjurriket
Animalia
Vetenskapligt namn
§ Animalia
AuktorLinné, 1758
Stammar
Se systematik
Synonymer
Metazoa (flercelliga djur)
Hitta fler artiklar om djur med
Djurportalen

Djur (Animalia, Metazoa) är flercelliga organismer som kännetecknas av att de är rörliga och heterotrofa, det vill säga får sin energi från föda, och utgör ett rike inom klassificeringen av levande organismer. Med få undantag har djur muskler, ett nervsystem, och inre hålrum i kroppen, ämnat för nedbrytning av födan.

Som heterotrofa organismer är djur inte självnärande, det vill säga de kan inte som växterna producera och tillgodogöra sig kolhydrater genom fotosyntes utan måste få sin energi från föda genom att konsumera andra organismer med energiinnehåll. Till skillnad från växterna och andra flercelliga organismer som svampar har djurs celler inga cellväggar. Djurceller avgränsas av cellmembran och som skydd och stadga åt djurkroppen har varierande strukturer utvecklats inom olika grupper av djur, till exempel inre skelett, hud, skal, yttre exoskelett och hydrostatiskt skelett.

Djuren tros ha utvecklats under prekambrium ur flagellater, en grupp inom protisterna. Jordens äldsta djur tros vara kammaneterna.[1]

Människan är ett djur, i begreppets alla vetenskapliga definitioner, men i dagligt tal och i exempelvis juridiska sammanhang används begreppet djur ofta i meningen "djur förutom människan".[2]

Läran om djurriket kallas zoologi.

Innehåll

Djurrikets klassificering


Klassificeringen av liv i riken har förändrats över tid och det har även lett till förändring av vilka organismer som tillhör djurriket. I tidig systematik räknades exempelvis så kallade encelliga djur, urdjuren eller protozoer, till djurriket. I nutida systematik räknas inte protozoer till djurriket utan förs till gruppen protister. Det innebär att djurriket är synonymt med flercelliga djur (vetenskapligt namn Metazoa).[3]

Flercelliga djur


Det finns idag ungefär 1,4 miljoner kända arter av (flercelliga) djur, som varierar i storlek mellan 10 μm (mikrometer) och 30 meter. De gener som förenar alla djur tros ha en gemensam ana som uppstod för cirka 650 miljoner år sedan, under Ediacara-perioden, då Ediacarafaunan levde, vilket är de äldsta kända flercelliga organisermerna. De besynnerliga arterna Dickinsonia costata och Trichoplax adhaerens är exempel på flercelliga organismer som har klassificerats som mycket tidiga djur.

Gemensamt för alla (flercelliga) djur är bland annat att det finns så kallade desmosomer, det vill säga cellstrukturer av proteiner vars funktion är att binda samman cellerna rent fysiskt och som därmed ger vävnaden ökad stabilitet och motstånd mot mekanisk stress; att cellerna skiljer ut ett proteinlager (extracellulär matrix) vid sin basis; och att minst en uppsättning av Hox-gener är närvarande. De mer kända egenskaperna (stor rörlighet, nervsystem, epiteler, kroppshåla, cirkulations- och andra organ) uppstod däremot senare i djurs evolution. Flercelliga djur är vidare de enda flercelliga organismer som saknar cellvägg.

Systematik


Djurriket indelas i stammar:[4]

Artantal i djurrikets stammar


Stammar inom djurriket
Svenskt namn Vetenskapligt namn Antal arter i världen Antal arter i Sverige
Svampdjur Porifera 5 000 130
Kammanet Ctenophora 100 3
Nässeldjur Cnidaria 10 000 182
Placozoer Placozoa 1 0
Myxozoer Myxozoa 1 300 ?
Acoeler Acoelomorpha ? ?
Bukhårsdjur Gastrotricha 700 15
Ringbärare Cycliophora 2 1
Käkmaskar Gnathostomulida ? 14
Hjuldjur Rotifera 2 000 500
Dvärgkäkmaskar Micrognathozoa 1 0
Hakmaskar Acanthocephala 1 000 30
Pilmaskar Chaetognatha 120 8
Pansarmaskar Kinorhyncha 150 8
Korsettdjur Loricifera 20 0
Snabelsäckmaskar Priapulida 16 2
Rundmaskar Nematoda 25 000 1 000
Tagelmaskar Nematomorpha 300 5
Leddjur Arthropoda 1 200 000 30 000
Trögkrypare Tardigrada 600 65
Klomaskar Onychophora 70 0
Rhombozoer Rhombozoa 80 ?
Stavsimmare Orthonectida 30 ?
Plattmaskar Platyhelminthes 16 000 830
Blötdjur Mollusca 100 000 570
Stjärnmaskar Sipuncula 320 11
Slemmaskar Nemertea 1 000 60
Ringmaskar Annelida 15 000 500
Skedmaskar Echiura 150 4
Bägardjur Entoprocta 150 24
Mossdjur Bryozoa 5 000 180
Armfotingar Brachiopoda 350 3
Hästskomaskar Phoronida 20 3
Tagghudingar Echinodermata 7 000 70
Svalgsträngsdjur Hemichordata 100 5
Ryggsträngsdjur Chordata 60 000 740

Referenser


  1. ^ ”G-P 2008 04 08 "Här är världens första djur"” . Arkiverad från originalet den 11 december 2009. https://web.archive.org/web/20091211185230/http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.105271-har-ar-varldens-forsta-djur. Läst 23 november 2009. 
  2. ^ Djurskyddslag (1988:534)
  3. ^ Svensk taxonomisk databas . Djur, TaxonId: 5000001
  4. ^ Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. 2005. Artdatabanken, SLU, Uppsala, ISBN 91-88506-50-9

Externa länkar










Kategorier: Systematik | Djur








Information från: 11.06.2020 10:06:33 CEST

Källa: Wikipedia (Författarna [Historik])    Licens: CC-by-sa-3.0

Förändringar: Alla bilder och de flesta designelement som är relaterade till dessa togs bort. Vissa ikoner ersattes av FontAwesome-Icons. Vissa mallar togs bort (som "artikeln behöver utvidgas) eller tilldelades (som" hatnotes "). CSS-klasser togs bort eller harmoniserades.
Wikipedia-specifika länkar som inte leder till en artikel eller kategori (som "Rödlänkar", "länkar till redigeringssidan", "länkar till portaler") togs bort. Varje extern länk har en extra FontAwesome-ikon. Förutom några små förändringar av design, media-container, kartor, navigationsboxar, talade versioner och Geo-mikroformat togs bort.

Angelägen: Eftersom det givna innehållet automatiskt tas från Wikipedia vid den angivna tidpunkten, och var en manuell verifiering inte möjlig. Därför garanterar inte LinkFang.org riktigheten och verkligheten hos det förvärvade innehållet. Om det finns en information som är fel just nu eller har en felaktig visning, var du välkommen att kontakta oss: e-post.
Se även: Redaktionsrutan & Integritetspolicy.