Auktoritetsdata


Auktoritetsdata är strukturerade och kontrollerade bibliografiska uppgifter (katalogdata[1][2]) om personer, platser, föremål eller begrepp[3] som presenteras bland annat via bibliotekskataloger.[4] Begreppet auktoritetsdata används som förtydligande av det särskilda syftet med uppgifterna, nämligen att säkerställda identiteten och basinformationen omkring de katalogiserade ämnena.

Innehåll

Ord och funktioner


De enskilda katalogiseringarna av personer och föremål benämns ibland auktoritetsposter, med hänvisning till det särskiljande sorterings-ID som varje sådan post motsvarar.[5] Dessa poster innehåller olika uppgifter och referenser till det som katalogiseras, uppgifter som beroende på inriktning kan användas för att hantera bokbestånd på bibliotek eller ge merinformation om personer och verk för uppslagsverk och andra faktabaserade publikationer.

Genom att använda en unik och distinkt stavning eller nummer identifierar man via auktoritetsdata varje enskilt ämne. Auktoritet i orden kommer från att katalogerna har ett unikt namn för de olika katalogobjekten och att katalogproducenterna ofta har nationellt mandat (de är ofta kopplade till nationella referensbibliotek). Begreppet auktoritetsdata kan jämföras med engelska authority control, som tydligare syftar på själva registerföringen och de kvalitetskriterier som den är underkastad.[6] Denna engelska formulering har även spridits vidare till tyska som Normdatei och franska som [notice d']autorité.

Varje kontrollerad katalogpost beskrivs i en auktoritetsreferens, som förtydligar dess innebörd och användning. Det här organiserandet underlättar för bibliotekspersonalen att kunna vidmakthålla kvaliteten på databasen och göra den användarvänlig för forskare och andra användare.

I teorin kan många olika uppgifter bli föremål för registerhållning som auktoritetsdata. I praktiken katalogiserar dock de flesta dylika databaser oftast författarnamn, födelse- och dödsår samt boktitlar. De olika posterna är dessutom ofta formaterade enligt den maskinläsbara och internationellt använda MARC-standarden.

Internationella samarbeten


Fenomenet och betydelsen av auktoritetsdata har utvecklats parallellt med framväxten av digitala och internationellt spridda bibliotekskataloger via Internet och andra datorbaserade nätverk. Några av de största sådana bibliotekskatalogerna är Worldcat (för böcker) och VIAF (olika typer av katalogiseringar). Den sistnämnda fungerar också som samordnare och sammankopplare av de olika nationella bibliotekskatalogerna i ett gemensamt register.

Wikimedia Foundations projekt Wikidata organiserar bland annat auktoritetsdata som länkas till i många Wikipedia-artiklar. MusicBrainz producerar auktoritetsdata inom musikområdet.

Det internationella samarbetet samordnas även via en arbetsgrupp kopplad till IFLA, Internationella förbundet för biblioteksorganisationer och -institutioner.[7]

Se även


Referenser


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia , 8 augusti 2017 .

Noter

  1. ^ ”Libris förvärvsrutin” . kb.se. http://www.kb.se/libris/katalogisering/Forvarvsrutin/. Läst 12 november 2017. 
  2. ^ ”Folkbibliotekens samarbete i Libris” . sverigesdepabibliotekochlanecentral.se. Arkiverad från originalet den 13 november 2017. https://web.archive.org/web/20171113061819/http://www.sverigesdepabibliotekochlanecentral.se/depabiblioteket/folkbibliotekens-samarbete-i-libris/. Läst 12 november 2017. 
  3. ^ ”Auktoritetsdata” . oppnadata.se. https://oppnadata.se/dataset/auktoritetsdata. Läst 12 november 2017. [död länk]
  4. ^ ”Authority Control” (på engelska). bl.uk. http://www.bl.uk/bibliographic/authority.html. Läst 12 november 2017. 
  5. ^ Libris (21 september 2017). ”Städning i Libris under hösten” . librisbloggen.kb.se. Arkiverad från originalet den 13 november 2017. https://web.archive.org/web/20171113113107/https://librisbloggen.kb.se/2017/09/21/stadning-i-libris-under-hosten/. Läst 12 november 2017. 
  6. ^ ”Cataloguing authority control policy” (på engelska). National Library of Australia. http://www.nla.gov.au/policy-and-planning/authority-control. Läst 12 november 2017. ”The primary purpose of authority control is to assist the catalogue user in locating items of interest.” 
  7. ^ ”IFLA Working Group on Functional Requirements and Numbering of Authority Records (FRANAR) National Library and Archives of Québec Library of Congress/NACO National Library of Israel Vatican Library” (på engelska). viaf.org. Arkiverad från originalet den 13 november 2017. https://web.archive.org/web/20171113112653/http://www.viaf.org/viaf/126548552/#IFLA_Working_Group_on_Functional_Requirements_and_Numbering_of_Authority_Records_(FRANAR). Läst 12 november 2017. 









Kategorier: Biblioteksväsen




Information från: 18.11.2020 10:02:39 CET

Källa: Wikipedia (Författarna [Historik])    Licens: CC-BY-SA-3.0

Förändringar: Alla bilder och de flesta designelement som är relaterade till dessa togs bort. Vissa ikoner ersattes av FontAwesome-Icons. Vissa mallar togs bort (som "artikeln behöver utvidgas) eller tilldelades (som" hatnotes "). CSS-klasser togs bort eller harmoniserades.
Wikipedia-specifika länkar som inte leder till en artikel eller kategori (som "Rödlänkar", "länkar till redigeringssidan", "länkar till portaler") togs bort. Varje extern länk har en extra FontAwesome-ikon. Förutom några små förändringar av design, media-container, kartor, navigationsboxar, talade versioner och Geo-mikroformat togs bort.

Angelägen: Eftersom det givna innehållet automatiskt tas från Wikipedia vid den angivna tidpunkten, och var en manuell verifiering inte möjlig. Därför garanterar inte LinkFang.org riktigheten och verkligheten hos det förvärvade innehållet. Om det finns en information som är fel just nu eller har en felaktig visning, var du välkommen att kontakta oss: e-post.
Se även: Redaktionsrutan & Integritetspolicy.